Bengt Johansson (25 juni 1942 - 8 maj 2022)
"Han byggde upp, och behöll, ett landslag som vi alla kände oss tillhöra", skriver Kjell-Ove "KOA" Andersson om den bortgångna, legendariska tidigare förbundskaptenen Bengt Johansson.
Bilden: Bengt Johansson under en samling med landslaget i Portugal 2003. Foto: Bildbyrån.
Folkkär idrottsledare
Glädje, lyhördhet, respekt. Tre ord som följde Bengt Johansson i sin ledargärning inom svensk handboll. "På köpet" erövrades hela 13 mästerskapsmedaljer under "Bengans" 16 år vid rodret som förbundskapten.
När Bengt Johansson efter en tids sjukdom somnade in i maj 2022 hyllades han från när och fjärran. Som ikon, förebild, vinnare. Sällan har en svensk idrottsledare varit mer folkkär och populär. Inte enbart för lagets otaliga segrar utan lika mycket för ödmjukheten hur framgångarna skapades och sedan hanterades.
Redan i mitten av 1990-talet, inte långt efter det sensationella VM-guldet i Tjeckoslovakien 1990 (den första blågula medaljen på 26 år) uttryckte någon så träffande:
"Per-Albin Hansson (socialdemokratisk statsminister 1932-46) byggde folkhemmet. Ingvar Kamprad (IKEA-grundaren) möblerade det. Och "Bengan" Johansson rullade in en boll i det..."
När Sverige 2002 vann EM-guld för fjärde gången, av fem möjliga, efter finalseger mot Tyskland efter förlängning sågs matchen inte bara av hängivna åskådare i ett fullsatt Globen. TV-tittandet i Sverige under finalen uppmättes till 3,2 miljoner människor. Den absolut högsta tv-publiken alla kategorier det året - och då spelades det ändå ett fotbolls-VM i Japan/Sydkorea och genomfördes ett vinter-OS i Salt Lake City, USA, under nämnda 2002.
Bengt Johansson jublar efter att Sverige vunnit finalen mot Sovjetunionen med 27-23 i VM i Tjeckoslovakien 1990. Foto: Bildbyrån.
Bengt Johanssons skapelse, "Bengan Boys" som det kallades i folkmun och i media långt utanför landets gränser, blev en del av både svensk vardag och framförallt fest.
Bara att samordna heta viljor och starka personligheter från företrädesvis då toppklubbarna RIK och Drott var en bedrift i sig.
Bengt bjöd på sig själv och bjöd in alla som ville vara med på resan. Han byggde upp, och behöll, ett landslag som vi alla kände oss tillhöra; inte minst från diverse tv-soffor. Och ordet "gurkburk", helst uttalat på knorrande både bred och djup halländska, satte sig i väggarna i många av folkhemmen.
Gurkburk och banbrytande taktik
"Gurkburk" var arbetsnamnet på en av många kombinationer som lanserades och användes. Filosofin byggde på kollektivt tänkande och utförande. På små och större avtal mellan två eller flera spelare. I defensiven med 6-0-uppställning som bas - men främst i eget anfall för att luckra upp motståndarnas försvarsspel.
En då revolutionerande metod, jämfört med det tunga skytte från distans, byggt på längd, vikt och kraft, som främst öststatsländerna präglat för att nå framgång.
När motståndarna läst in sig på Sveriges kombinationer fanns utrymme för "avtalsbrott". Skickliga individer, med stor spelförståelse, bröt kombinationerna i exakt rätt tid och hittade då avslut från helst och främst sexmeterslinjen, därifrån möjligheten till nätrassel var betydligt gynnsammare.
Upplägget styrdes från "hemliga pärmar", brevutskick och många teorilektioner, vilket var banbrytande inom världshandbollen.
Laget före jaget
"Bengan" var utbildad i sociologi, pedagogik och psykologi. Han var varm och öppen hemifrån uppväxten i Halmstad och levde efter tesen "att behandla andra som du själv vill bli behandlad".
Ingen i hans ledarstab eller någon enskild spelare tilläts vara större än laget. "Bengan" sa nästan aldrig "jag" utan mycket hellre "vi". I det hänseendet tog han med glädje över stafettpinnen efter sin företrädare Roger "Ragge" Carlsson.
Långt innan den långe hallänningen Bengt Petter Johansson klev in i svenska folkets hjärtan som förbundskapten (1988-2004) spelade han själv handboll med stor framgång. Bland annat 83 landskamper med deltagande i VM 1967 och 1970, och i OS i München 1972.
Han vann SM-guld med Hellas och som spelande tränare med Drott 1975 innan han övergick till tränarjobb fullt ut i den senare klubben.
Bengt Johannson, längst upp i mitten firar SM-guld med sitt Drott 1984. Stående fr. v Tomas Gustavsson, Ola Lindgren, Ulf Schefvert, Ulf Månsson, Hans-Gunnar Lundh, Bengt Johansson, tränare, Göran Bengtsson, Gunnar Hult, Jan-Olof Jacobsson och Lennart Hallgren. På huk fr. v Bengt Hansson, Einar Jakobsson, Samo Podgrajsek, Leif Åsberg och Jörgen Abrahamsson. Foto: Bildbyrån.
I unga år genomgick Bengt utbildningar vid såväl livgardet som kadettskola och som reservofficer innan han utbildade sig till gymnastiklärare vid GIH i Stockholm.
Bengt kunde sin handboll även om han ofta, medvetet (?), framställde sig själv som mindre vetande än sina skickliga spelare. Den taktiska blicken satt långt in i ryggmärgen. Dessutom var "Bengan" en hejare på att delegera ansvar och litade också fullt ut på de som kallades till tjänstgöring i blågul mundering.
I självbiografin "Medaljer och gurkburkar. Coachning i världsklass" utvecklade han ledarstilen under viktiga rubriker som etik, moral och laganda.
"Jag vill poängtera att jag i mitt lag inte bara vill ha vänstersexor och högernior och så vidare. Jag vill ha tänkande individer som intresserar sig för sin personliga utveckling på och vid sidan av handbollsplanen."
Förmodligen är det just därför så många ur "Bengan Boys" blivit så framträdande i så många olika roller inom handbollen efter sina aktiva spelarkarriärer. Parallellt med medaljerna fostrades en helt ny generation tränare/ledare.
"Bengan" uppfattades både internt och externt som en ledare utan yviga gester och hög volym. Han gav sina spelare modet att ta egna beslut för gruppens bästa genom att engagera, involvera, tänka själva.
Spelarna gavs förutsättningar och verktyg - men kontrollerades noggrant bakom pannans djupa veck, den finurliga luggen, och oftast med en räv bakom vardera öra.
För Bengt var det viktigt med stöd och uppmuntran även vid misslyckanden. Och vid långtidsskador. Han ville sätta sig in i individens känsla och behov. Skapa trygghet och bygga på den sociala kompetensen, ett steg ytterligare, utöver den fostran som skötts i respektive förening.
Utnyttjade tiden tillsammans
Ingenting skulle vara baserat på slump. Bara en sådan sak som att betygsätta spelarna efter varje träning, på en skala 1-5, understryker vilken koll "Bengan" hade på sina adepter. Fast detta avslöjade han långt senare för spelarna än när de var aktiva.
Frågesporter om allmänna ting och kring geografi runt platser där man befann sig i nutid var ett stående inslag under resor, mästerskap, och långa samlingar hemifrån. Hallarna där man tränade och spelade kunde skilja från världsdel till världsdel - men planens mått (20 x 40 meter) var identiskt överallt man kom. Det gällde att utnyttja tiden tillsammans.
Eller som "Bengan" sa:
"Ett dygn rymmer 86 400 sekunder. Dessa ska planeras och värderas. Tänk om man istället vunnit 86 400 dollar, då hade man nog funderat noga hur man skulle använda dessa..."
Hos "Bengan Boys" och dess långa epok fanns egentligen inga regler. Däremot ett antal överenskommelser som skulle följas:
- Sjung med i nationalsången - titta mot flaggan.
- Vi har våra mobiltelefoner avstängda vid måltider, träningar och samlingar.
- De äldre och etablerade spelarna är skyldiga att se till att de yngre känner sig välkomna i laget.
- Stanna alltid kvar och skriv autografer efter match oavsett resultat.
- Alla åker med på sightseeing.
"Bengan" var exalterad av utbildning och utveckling och resonerade öppet om detta. På temat: Den som inte försöker bli bättre, blir automatiskt sämre. Utan passion, ingen prestation.
Framgångarna uppmärksammades world wide. Kunskapen gick på export. Bengt anlitades som föreläsare i såväl Australien som i Brasilien och på Balkan. Hans egna nyckelord fanns i en liten ask med åtta stycken "K:n": Känslor. Karisma. Kunskap. Kommunikation. Karaktär. Kontinuitet. Kreativitet. Kärlek.
Bengt Johansson skriver autografer medan landslaget hyllas i Göteborg efter hemkomsten från Egypten, där VM-guldet vanns efter finalvinst mot Sovjetunionen med 25-24. Fotob: Bildbyrån.
"Alla ska med"
Med Bengt som regent i svensk handboll, under 16 säsonger och 471 landskamper, stod landslaget inte endast för ett segertåg på diverse arenor och stora mästerskap. Vägen till prispallen blev också ett skådespel som uppskattades av många.
"Bengan Boys" blev genom sin chef pionjärer på offentlig teambuilding med vildmarksläger, torskfiske (ena gänget kom hem med nästan 200 kilo fångst), matlagningskurser med spelarfruar som matgäster, samt besök i varma källor på Island och hos buddhistpräster i Japan. Spelarna körde gokart, åkte snöskoter, uppträdde i orkester, mjölkade kor och skyfflade gödsel bland mycket annat.
Media tilläts givetvis hänga på och helst med. Helheten var viktig - enligt Bengt. Stängda träningar var exempelvis bara dumheter. Öppenhet gynnade alla. Inte minst alla de hemma i folkhemmen som kände sig än mer delaktiga när bilder och texter kablades ut.
"Alla ska med", sa "Bengan".
Som utsänd reporter fick man åka med ut på vandring i italienska alpbyar, på båtfärd längs Nilen, och kryssa runt pyramiderna utanför Kairo. Vi besökte franska vingårdar och tittade på flamingos. Äventyr som skapade förståelse och respekt till skillnad mot senare tids mixade zoner.
Spelarna gick i land med det mesta. Både upptåg och allvarligare prövningar som alltid stod på schemat. Dock förbjöds gänget att erövra den sista sträckan på cirka 125 meter av utmaningen att nå toppen av Kebnekaise på grund av oväder. För farligt helt enkelt. Guiden sa stopp och var omutbar trots vissa försök...
Den två timmar planerade ridturen på islandshästar gick inte heller så bra utan tog dubbla tiden i anspråk med tvåmetersmän på stackars hästryggar. Och träningsmatchen senare på kvällen gick därför sådär. Men skratten och minnena finns kvar. De mesta dokumenterat av "Bengan" själv på film som han sedan klippte och skickade till spelarna som julklapp varje år.
"Bengan" såg möjligheterna. Och därtill hur han skulle förekomma vissa problem:
- Därför tränade truppen i en bastuliknande hall med, av honom beställd, 32-gradig värme i Karlshamn innan avresan till OS i Barcelona 1992.
- Vid VM i Egypten 1999 fanns en oro kring magsjuka. Flera spelare petade allt för försiktigt i maten och fick inte i sig tillräckligt med näring. Lösningen fanns via en snabbt lokalt inköpt våg där alla tvingades väga sig efter frukosten varje morgon för att på så sätt säkra rätt matchvikt.
När VM-guldet så småningom säkrades i Kairo 1999 tilläts undertecknad åka med spelarbussen tillbaka till hotellet efter matchen, för att vinna tid med intervjuer och guldtexter inför deadline. Hög stämning, förstås. Klockan hade passerat midnatt. "Bengan" visste vad som väntade - och tänkte ett steg framåt när han satte sig på sätet intill mig strax före ankomst.
"Passa dig nu, Andersson (han tilltalade mig alltid med efternamnet). Grabbarna kommer att slänga allt och alla i hotellpoolen, bara så du vet. Håll dig undan om du kan. Och vill fortsätta att jobba torrskodd i natt."
Så omtänksamt. Så träffsäkert - även då.
När "Bengan" några år senare ställdes inför frågan vilken av alla medaljer han uppskattade mest, kom svaret faktiskt inte helt oväntat:
"När jag premierades med priset Bästa Kamrat i sista ring vid studentexamen på Halmstad Läroverk 1963."
Mitt slutord om Bengt Johansson och hans gärning för svensk handboll: han formade landslaget till ett självspelande piano. Men pianistens ande svävade alltid i kulisserna. Med en gurkburk i handen.
Bengt Johansson tackas av som förbundskapten för det svenska handbollslandslaget, efter 16 år och 13 medaljer, i Göteborg 2004. Foto: Bildbyrån.
Texten är skriven av
Kjell-Ove "KOA" Andersson (reporter på GT/Expressen 1979-2014)
Publicerad: 2022-05-13
Senast uppdaterad: 2023-04-21
Författare: Kjell-Ove "KOA" Andersson
Email: info@handboll.rf.se
Bengt Johansson
Moderklubb
Halmstad HP
Övriga klubbar som spelare
SoIK Hellas
HK Drott
SM-guld som spelare
SoIK Hellas 1969, 1970
HK Drott 1975 (spelande tränare)
Landskamper som spelare
Representerade Sverige 1963-1972
83 landskamper, 45 mål
VM 1967 i Sverige (Sverige 5:a)
VM 1970 i Frankrike (Sverige 6:a)
OS 1972 i München (Sverige 7:a)
Klubbar som tränare
IK Hele
IK Silwing
HK Drott (samt spelande tränare 1974-1975)
SM-guld som tränare
HK Drott 1975, 1978, 1979, 1984 och 1988
Förbundskapten
Svenska handbollslandslaget, herrar, 1988-2004
471 landskamper
16 internationella mästerskap
Medaljer som förbundskapten
OS-silver 1992, 1996 och 2000
VM-guld 1990 och 1999
VM-silver 1997 och 2001
VM-brons 1993 och 1995
EM-guld 1994, 1998, 2000 och 2002
Övrigt
Idrottsledarpriset
Tilldelades TT:s idrottsledarpris 1990 efter VM-guldet i Tjeckoslovakien mot Sovjetunionen. Sveriges första guld sedan 1958.
Jerringpriset
Vann Jerringpriset tillsammans med landslaget 1990.
Bragdguldet
Erhöll Bragdguldet med landslaget 1998 efter EM-guldet i Italien.
Årets idrottslag
Det svenska landslaget i handboll, herrar, under Bengt Johanssons ledning utnämdes till Årets idrottslag två gånger: 1999 (efter VM-guldet i Egypten) och 2002 (efter EM-guldet på hemmaplan).
Svenska Handbollförbundets förtjänsttecken
Tilldelades Svenska Handbollförbundets förtjänsttecken - handbollens högsta utmärkelse, 2004, för sitt utomordentliga och betydelsefulla arbete.
Riksidrottsförbundets förtjänsttecken
Tilldelades Riksidrottsförbundets förtjänsttecken - idrottens högsta utmärkelse, 2007, för sina förtjänstfulla insatser som idrottsledare.